Andens tid 2. – Att föda fram Gud, kan det vara lätt?

Be, och han skall ge er – be i Anden – uttryck dig! När Jesus säger det i Johannesevangeliets kapitel 16, så säger han också:  ” – När en kvinna skall föda har hon det svårt… Men när hon har fött sitt barn, minns hon inte längre sina plågor över att en människa har fötts i världen.”
Sen jämför han en barns födsel med hur besvärligt det kan vara att komma fram till glädjen i Gud.

Att föda är smärtsamt, och att uttrycka sig med sanning och allvar är inte lätt. Man kan säga många saker om lite av varje, men det är att prata, inte att tala och uttrycka sig. Man kan ha många åsikter och kunskaper och som man uttalar, men det är inte heller att uttrycka sig.
Där kan jag stanna, i beskrivningar av världen, eller små informationer om vad jag gjort och skall göra. Eller kanske i stora ord om Gud och vem han är, andliga ord.
Att verkligen tala, det är en utmaning mot sig själv och omgivningen. Jag måste vara modig och visa mig sådan jag är. Det är ganska naket och farligt. Man kan bli förlöjligad, och då träffar det hårt. Man kan bli inte lyssnad på, det är också hemskt. Och ändå är det så vanligt att när någon börjar tala då stänger världen runtom av. För ett verkligt tal, det utmanar konventioner och angriper det som ger trygghet åt många.
Att be, att föda, det börjar med mig själv. Att jag när jag talar i bönen säger hur det är: Sanningen att jag drivs av saker jag inte kan kontrollera. Det kan vara sexuell längtan, att jag blivit sårad av andra, i min familj till exempel och hela tiden skyddar mig mot andra (och Gud). Hur går det till? Vad gör jag? Det kan vara mina misslyckanden, ensamhet, i studier, att jag tycker jag är ful.
Att be och uttrycka sig, och att föda fram Gud, det måste börja med att se och uttrycka såna konkreta saker i mitt liv. Det börjar inte i de stora idealen, men längst nere i det jag inte tycker om, och det jag verkligen längtar efter.
Man kan också börja tala till andra människor – om vad som är verkligt. Vad man verkligen känner. Om vad man i vardagen har gemensamt. När jag talar, det är först då blir allt verkligt och jag kan börja se det på allvar, om det är till Gud eller andra. Om inte andra vill lyssna, så var säker på att Gud vill.

…En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ock ni skall se mig igen.. Sannerligen, jag säger er: ni kommer att gråta och klaga, men världen skall glädja sig.  Ni kommer att sörja, men er sorg skall vändas i glädje. När en kvinna skall föda, har hon det svårt, för hennes stund har kommit. Men när hon har fött sitt barn, minns hon inte längre sina plågor i glädjen att en människa har fötts till världen. Nu har ni det svårt. Men jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen skall ta er glädje ifrån er. . Den dagen kommer ni inte fråga mig om någonting. Sannerligen, vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er. Johannes 16-20-23

Fortsättning följer!

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s